Veckans ledare och aktuell artikel:
Ledare: Det behövs en hållbar infrastruktur för alla
Aktuellt: Tillväxten Stockholms största utmaning

Klicka på omslaget! (kräver prenumeration och inloggning)

LEDARE.Det behövs en hållbar infrastruktur för alla

Sverige är ett glest befolkat land där en stor del av invånarna saknar möjlighet att nyttja kollektiva trafiklösningar.

LEDARE. Sveriges viktigaste infrastruktursatsningar är att bygga höghastighetsbanor mellan de tre storstäderna Malmö, Göteborg och Stockholm. Det tycker infrastrukturminister Anna Johansson, S. Kanske är det sant. Alliansregeringen tog beslut i den riktningen. Nu fullföljs satsningen.
Klart är att stora städer behöver bindas samman med klimatsmarta transporter, men Sverige är ett stort land med liten befolkning. Våra stora städer är små i en global jämförelse. Vi bor oerhört glest.
Klart är också att en satsning på nytt järnvägssystem med egna banor, endast tillgängliga för persontåg i höghastighet, och ett helt eget regelverk kommer att lägga en våt filt över andra nya investeringar i transportinfrastrukturen. Även en S-ledd regering är därför öppen för annan finansiering än skattemedel. Nya avgifter för vägslitage, ny flygskatt, lånefinansiering och ”avgifter” på ökade fastighetsvärden utmed den nya järnvägssträckan kan bli verklighet.

Ett klimatsmart levnadssätt
Läser vi i nuvarande Nationella planen för transportinfrastruktur har man kastat in handduken vad gäller klimatmålen. Prognoser på trafikens utveckling styr planeringen snarare än andra ekologiska mål. Prognoser som långt ifrån alltid slagit in.
Fler behöver ställa bilen, fler behöver upptäcka kollektivtrafiken, fler behöver minska antalet flygresor. Städernas planering behöver vässas så medborgarna klarar mycket av sin vardag utan bilen. Att bilens tjänster kan erbjudas utan att var och en behöver äga en bil.
Samtidigt måste vi påminna oss om att Sverige är ett glest befolkat land där en stor del av invånarna saknar möjlighet att nyttja kollektiva trafiklösningar.
Vad är visionen för framtida livet? Ett klimatsmart levnadssätt är väl inte bara uppoffringar utan innebär också många uppsidor. Vad kan ny teknik göra? Kommer flygplan, bussar, båtar och bilar drivas av helt ren energi?

Det hållbara samhället
Vid den årliga trafikkonferensen i Linköping nyligen diskuterades det varför vi inte går i en riktning mot ett hållbart transportsystem.
Det saknas politiskt mod, menade Naturskyddsföreningens representant. Andra lyfte fram att den så kallade fyrstegsprincipen måste tas mer på allvar, det vill säga att fjärde steget – att bygga nytt– är det sista alternativet.
Att bygga nya järnvägar parallellt med de gamla stambanorna kommer att blockera en ansenlig mängd av statsbudgeten och därmed skjuta andra investeringar in i en oviss framtid.
På plussidan finns att stora regionala centra nu kan bindas ihop med de tre storstäderna. Och när Västra stambanan beslutades motsvarade den sju gånger statsbudgeten. År 1840.
Så mycket är klart att klimatmål och byggandet av det hållbara samhället kommer att stå i fokus när transportinfrastrukturen ska få pengar framöver. Det är en god förvaltarskapstanke. Här kan kristdemokratin inspirera men också vara mycket konkret i att visa på mod i
politiken.

Thord Andersson

AKTUELLT. Tillväxten Stockholms största utmaning

Som tioåring startade han ett politiskt parti i skolan. Som 18-åring tog han plats i kommunfullmäktige i Kalmar. I dag är Erik Slottner gruppledare för Kristdemokraterna i Stockholms stadshus.

INTERVJU. 34-årige Erik Slottner har varit aktiv politiker länge. Längre än de flesta andra i hans ålder. Kanske är det därför han reagerar med en smula förvåning när jag säger att han nog inte är så känd för alla kristdemokrater runtom i Sverige.
– Men det är klart att nya medlemmar, de som har kommit in i partiet sen 2005 och framåt, de vet nog inte så mycket om mig, säger han.
Han var ordförande i KDU, Kristdemokratiska Ungdomsförbundet, 2004–2005 och sen lämnade han ungdomsförbundet. Han fanns kvar i politiken och hade vissa kommunala uppdrag, men var nära att sluta med politik ­våren 2009 då han fick frågan om att bli vice gruppledare i Stockholms stadshus.
– Det var inget lätt beslut, men efter en del konsultation med familj och vänner valde jag att tacka ja, och det är jag innerligt tacksam för i dag. Detta uppdrag ger mig så mycket, säger Erik Slottner som gått från heltidsarvoderad vice gruppledare till ordinarie grupp­ledare efter valet 2014 då Ewa Samuelsson, tidigare gruppledare och kristdemokratiskt kommunalråd, valde att inte kandidera.

Såg debatter som åttaåring
Erik Slottner växte upp i Kalmar där han tidigt kom att intressera sig för politik. Redan som åttaåring började han följa debatter och ställa många frågor till sina föräldrar. Hans pappa var fritidspolitiker för Moderaterna.
– I valet 1988 var jag åtta år. Jag minns att jag frågade på måndag morgon, hur gick det igår i valet? Jag var väldigt intresserad. Då suckade pappa djupt. Han var upprörd över att sossarna vunnit.
Att vara så intresserad av politik i så unga år, är ovanligt, och hur det kommer sig vet Erik inte riktigt.
– Mina syskonbarn är sex och åtta år och det finns inte på kartan för dem. Jag kan vara lite rädd för mig själv när jag tittar tillbaka. Det är lite sjukt att vara intresserad av politik så tidigt, men en acceptabel sjukdom, säger Erik och skrattar.
Som tioåring bildade han ett politiskt parti i skolan, och fick genast anhängare i form av andra elever som också ville stanna inne på rasterna. Det var Erik som bestämde vad de skulle tycka.
– Jag har sparat protokollen faktiskt och det är jätteroligt att läsa. Vi hade mycket seriösa och rätt komplicerade frågor om karensdagar, gränsskydd för bönder och EU, berättar Erik Slottner.

Svensson gjorde bra ifrån sig
I valet 1991 följde han alla partiledardebatter och intervjuer med partiledarna och hade sympatier för Ny Demokrati. När Ian Wachtmeister kom till Kalmar var Erik en av åhörarna.
1992 såg han en tevedebatt mellan Ian Wachtmeister och Kristdemokraternas partiledare Alf Svensson.
– Då hade nydemokraterna börjat balla ur och jag kände att jag inte sympatiserade med deras flyktingpolitik. Jag tyckte Alf Svensson gjorde väldigt bra ifrån sig och de åsikter och idéer han förfäktade låg mig väldigt nära. Om jag någon gång ska byta parti, så blir det KD, sa jag till mig själv, berättar Erik Slottner – som då var tolv år.
Så en dag åkte han förbi Kristdemokraternas kansli i Kalmar. Han hade tur. De hade lokalavdelningsmöte och av kristdemokraten Matz Edin fick han några broschyrer om partiets politik. Våren 1993 blev Slottner medlem både i moderpartiet och i KDU.

Omstridd ordförande
I valet 1998, 18 år gammal, kom han in i kommunfullmäktige i Kalmar. Samma år blev han invald i KDU:s förbundsstyrelse. Han blev vice ordförande 2001 och dess ordförande 2004. Det var en turbulent tid inom KDU där olika fraktioner stred mot varandra. Både valet av Erik Slottner 2004 och valet av Ella Bohlin 2005 föregicks av ordförandestrider. Men det är ingenting som Erik Slottner tänker på i dag.
– En del politiskt intresserade minns fortfarande att jag varit KDU-ordförande, trots att det är tio år sen.
Efter KDU-tiden skiftade fokus mer från rikspolitiken till kommunpolitiken.
– Det beror i ärlighetens namn också på att jag har haft vissa synpunkter på rikspolitiken, säger Erik Slottner.

Tappade lusten för politik
När KD sa nej till euron, tappade han ett tag lusten för politiken.
– Frågan om euron har kanske varit den viktigaste för mig. Jag anser det självklart att Kristdemokraterna ska vara förespråkare för euron, det ligger i hela vår internationalistiska själ att vara det. I den frågan har enligt mitt synsätt partiet helt tappat fattningen.
Han tycker också att partiet ibland kan bli för smalt i sin profil och mest fokusera på familjepolitik, och det oroar honom, eftersom han tror att det bidrar till att man tappat väljare.
– Vi måste bredda oss mer. Sjukvård och äldrefrågor tror jag har stor potential.
– Sen delar jag ofta partiets problemanalys gällande hur HBT-frågan, och missuppfattningen att KD är ett religiöst parti, hämmar partiets tillväxt, men jag tycker inte riktigt att man tar itu med de frågorna på allvar och på det sätt man skulle kunna göra.
– När vi till exempel säger att vi är familjens röst är risken att många tycker att det är en viss typ av familj vi menar och därför måste vi vara övertydliga med att det gäller alla typer av familjer.

Driver inte HBT-frågor
Erik Slottner som är homosexuell har valt att inte driva HBT- frågor. Han skriver gärna under debattartiklar i olika HBT-frågor, tillsammans med andra KD-politiker, men anser att partiet, både internt och externt, tjänar på att någon annan än han själv tar tag i dem. I Stockholms stad har till exempel Caroline Szyber, riksdagsledamot, gjort det.
– Jag menar att det även blir en större tyngd utåt om hon till exempel tar intervjuerna på Pride. Om jag gör det ses det alltid som att det är Erik som gör det och inte KD, men när Caroline gör det blir det Kristdemokraterna i Stockholm och det tycker jag är jättebra.
När Erik Slottner efter höstens val tog över som gruppledare i stadshuset var det i opposition. Detta efter att KD regerat staden tillsammans med allianspartierna i åtta år. Nu är det ett röd-grön-rosa styre som gäller.

Framgång i valet
Men för KD gick valet bra. Partiet ökade med ett mandat – detta trots att man minskade med två tiondelar. Förklaringen är att man storsatsade i tre av de sex valkretsar där man visste att man hade störst chans att ta mandat. Det gick vägen i två av valkretsarna. Resultatet ger partiet betydligt fler poster i nämnder och styrelser än tidigare. Man har representation i alla nämnder, alla stadsdelar och i flera bolagsstyrelser.
Erik Slottner är ersättare i kommunstyrelsen, ledamot i fullmäktige, sitter i stadsbyggnadsnämnden och är vice ordförande i Micasa, bostadsbolaget för omsorgsbostäder. Sofia Modigh, som är den andra KD-ledamoten i fullmäktige, är vice ordförande i äldrenämnden.

Stadsbyggnad i fokus
Erik Slottner berättar att han funderade på hur han skulle göra, om han själv skulle ta vice ordförandeskapet i äldrenämnden, vilket han hade möjlighet till. Men då hade han inte kunnat sitta kvar i stadsbyggnadsnämnden där han satt 2010–2014 och det ville han.
– Jag tycker det är väldigt roligt med stadsbyggnadsfrågorna och har byggt upp ett kontaktnät med både branschen och media, så jag tyckte det vore dumt för KD om jag övergav de här frågorna. Att ha kvar dem är också ett sätt att bredda partiet, säger Erik Slottner.
Och som gruppledare måste han vara bred, poängterar han. Äldrefrågorna är viktiga för KD i Stockholms stad, men även minskade barngrupper i förskolan, sådant partiet på riksnivå gick till val på, men även lokalt i Stockholm.
Det påstås ibland, särskilt av stockholmare själva, att det som händer i huvudstaden är av intresse för hela landet. Oavsett hur det är med den saken så seglade två Stockholmsfrågor direkt upp på riksnivå och kom att debatteras flitigt efter valet i höstas: Vägprojektet Förbifart Stockholm och frågan om Bromma flygplats vara eller inte vara.
– Vi, Stockholms kommun har ett avtal med Swedavia om Bromma flygplats som sträcker sig till 2038, och det avtalet avser vi inte att bryta. Det skapar förutsättningar inte minst för näringslivet som etablerar sig i Stockholm, och de ska kunna lita på att avtalet håller, säger Erik Slottner bestämt.
I pipeline ligger också en utbyggnad av norra tvärbanan till Bromma flygplats.
– Jag tycker det är ganska allvarligt att majoriteten i stadshuset har sagt att flygplatsen ska stänga 2022. Dessutom ger de så olika besked. På riksnivå säger S att man inte ska stänga flygplatsen och MP att man vill stänga den. Det skapar jättestor osäkerhet, hos näringslivet inte minst. Men flygplatsen behövs också för många kommuner ute i i landet som flyger in till Bromma.

Förbifarten återupptas
Precis innan vi ses för den här intervjun har den tidigare näringsministern Anders Sundström utsetts av regeringen till att utreda framtiden för flygplatsen. Den kan komma att stängas, om Arlanda kan ta över Brommas nuvarande flygtrafik, är hans besked.
Efter flera turer med olika besked under hösten, beslöt rege­ringen i december 2014 att avbryta frysningen av Förbifart Stockholm – det vägprojekt som binder samman södra och norra Stockholm och avlastar både den hårt belastade Essingeleden och innerstaden från biltrafik. Arbetet med förbifarten ska vara igång igen denna månad. År 2025 beräknas vägbygget stå klart.
– Förbifarten borde redan ha ­varit igång, men på grund av bland annat olika överklaganden och miljödomar har arbetet förhalats, säger Erik Slottner och nämner det faktum att Stockholms län växer med ungefär 40 000 invånare per år, vilket motsvarar ett Skellefteå årligen.
Vilka är de största utmaningarna för Stockholm de närmsta åren?
– Det är tillväxten. Den ger möjligheter vad gäller att skapa en attraktivare stad med nya jobb och en utveckling av välfärden. Men för att kunna göra det är utbyggnaden av trafiken den stora biten. Vi har fattat beslut om en kraftig utbyggnad av tunnelbanan med nio stationer, vilket till stor del ­finansieras av trängselskatterna från biltrafiken. Sen behöver vi också se till att bygga bostäder som inte bara höginkomsttagare har råd med. Bostadsbristen hämmar hela tillväxten. Och sen gäller det att hinna bygga ut den offentliga servicen av skolor, särskilda boenden, förskolor och idrottshallar. Allt detta är en jättestor utmaning.
– Samtidigt har Stockholm en yngre genomsnittsålder än i övriga landet, vilket gör att vi har en rejäl skattebas, så det går väldigt bra för Stockholm, säger Erik Slottner.

Fyra år i opposition räcker
Han har flera idéer han vill genomföra, inte minst vad gäller byggandet av fler små och billiga lägenheter och han ser flera möjligheter i att förtäta bebyggelsen i redan befintliga områden, samt bygga mer stadslika miljöer i förorterna. Som oppositionspolitiker är det dock inte alltid lätt att få gehör för sina idéer.
– Det är roligt att vara i opposition. Du får hacka och du får tillfälle att utveckla din egen politik. Vi kristdemokrater kan också gå fram mer med vår egen politik, vilket skapar en bra grund för 2018 och blir vi större då kan vi få ett borgarråd igen och det är ändå målet.
– Men jag är inte så road av det politiska spelet utan är ganska ­resultatinriktad. Fyra år tror jag absolut får räcka för mig i opposition. 2018 vill jag verkligen sitta i majoritet igen, säger Erik Slottner.

Anneli Leijel