Veckans ledare och aktuell artikel:
Ledare: Integrationen är partiernas blinda fläck
Aktuellt: KD vill ta bort lagen om ”ebo”

Klicka på omslaget! (kräver prenumeration och inloggning)

LEDARE.Integrationen är partiernas blinda fläck

Göran Hägglund har på kort tid gjort två utspel som ställt honom och Kristdemokraterna i centrum för den integrationspolitiska debatten.

LEDARE. Svensk debatt tycks ha varit upptagen av motståndet mot rasism och främlingsfientlighet under så lång tid att partierna gjort integrationen till sin blinda fläck. Så till den grad att personer som vill diskutera konkreta integrationspolitiska problem och förslag snabbt kastas in i en diskussion om rasism och politiskt strategispel. Ingenting kan vara mer talande än detta för den så omtalade – och trånga – svenska åsiktskorridoren.
Göran Hägglund har på kort tid gjort två utspel som ställt honom och Kristdemokraterna i centrum för den integrationspolitiska debatten. Man behöver inte hålla med om ett enda av de förslag som förs fram. Att de kritiska tunnorna skramlar tomt blir dock allt mer
uppenbart.

More of the same
Den som glatt konstaterar att Sverige inte har något som helst problem med att integrera nya svenskar på arbetsmarknad och i samhällsliv har det förstås lätt. Då behövs inga integrationspolitiska förslag och kritiken mot den som framför sådana förslag blir intellektuellt hederlig. De som menar att dagens politik är höjden av effektivitet och måluppfyllnad är dock lätträknade.
Kvar står den majoritet av politiker som famlar i blindo. I förra veckan möttes de två största partiernas talespersoner i integrationsfrågor för en radiodebatt. För att sammanfatta: Det är skamligt att människors förmåga inte tas tillvara, men Sverige är ändå inte jättedåligt på integration.
Antingen behövs mer utbildningsinsatser. Eller mer jobbskapande skattesänkningar. Mer av det som redan är, med andra ord.
Än så länge ger de flesta partier väljarna intrycket att ingenting speciellt behöver göras. More of the same är vägen framåt. Väljarna och landets samlade kår av kommunalråd tycks vara av en annan uppfattning.

Svenskarna är ett öppet folk.
Toleransen ökar och den principiella inställningen till invandring är mest positiv i Europa. På listan över de femton länder i världen som tagit emot flest flyktingar per capita finns två europeiska länder: Sverige och Turkiet.
Den svenska villigheten att hjälpa människor på flykt är bra och en följd av att vi vill följa internationella konventioner och göra vårt för en mänskligare värld. Därför hedrar det också Göran Hägglund att han diskuterar integrationsfrågor – inte asylrätten i sig och vilka volymer Sverige klarar att hantera.
Frågan är i stället: Hur tar vi hand om den utmaning som uppstått? Om vi sedan länge har svårt att slussa nya svenskar ut på bostads- och arbetsmarknaderna?
I dagsläget är det bara Kristdemokraterna som försöker hitta den mänskliga vägen framåt. Hos övriga är förvirringen påtaglig, vare sig de är för öppna eller stängda gränser.
Om vi inte ska lämna över samhällsutvecklingen till de som enkom ser medmänniskor i nöd som ett hot, måste debattklimatet mogna betydligt. Bara då kan vi rädda landet från det politiska vansinne som så länge brett ut sig över Europa.

Henrik Ehrenberg

AKTUELLT: KD vill ta bort lagen om ”ebo”

Före jul kom Göran Hägglund med ett reformpaket för bättre integration av flyktingar. Nu lägger Kristdemokraterna nya förslag.

RIKSDAG. I januari redovisade Kristdemokraternas partiledare ytterligare förslag på en förbättrad integrationspolitik. Slopa ersättningen (cirka 70 kronor per dag) för den flykting som väljer eget boende, ebo, istället för av Migrationsverket anvisat boende, är ett förslag.
Eget boende innebär oftast inneboende, och riksdagsledamot Robert Halef, KD, som även är kommunpolitiker i Södertälje, är väl förtrogen med problemet. Som politiker får han ofta uppmaningen: ”Gör något, se till så att det finns bostäder”, från desperata hyresgäster. Det är redan etablerade invandrare som känner sig tvungna att välkomna nyanlända släktingar, och låta dem flytta in, ibland under flera år. Nu är det flyktingar från Syrien som ber om husrum.

Barnen drabbas hårt
Det finns exempel på att tio-tolv vuxna och barn trängs i en tvåa, med slitningar, psykisk ohälsa och social misär som följd. Särskilt barnen far illa, det blir svårt att göra läxor och många driver vind för våg. Det är för trångt hemma.
I massmedia har man kunnat läsa om hur människor tjänar stora pengar på att hyra ut lägenheter, eller rum, svart och till överpriser, år ut och år in, till desperata och behövande flyktingar. Det är en skrupelfri och kriminell verksamhet som blomstrar i vissa bostadsområden, även i Södertälje. Men den göds av att ett av de största problemen för framför allt nyanlända är bristen på bostäder.
Kristdemokraterna anser att byggtakten måste öka, och att det behövs bostäder för människor med små resurser. Sådana reformförslag ska KD att återkomma med.
Men Göran Hägglund säger att Sverige måste minska den akuta bostadsbristen. KD anser att staten bör kunna ge hyresgarantier för byggen av modulbostäder med tidsbegränsade bygglov. Migrationsverket bör också få äga boenden för asylsökande. Det får det inte i dag. Kommuner behöver få fram mark där modulbostäder med tidsbegränsade bygglov kan uppföras. Modulbostäder kan stå klara på sex månader.
Att många väljer att flytta till invandrartäta områden nära större städer beror på att läget ger hopp om jobb. Därför vill Kristdemokraterna också se nya ­kollektivtrafiklösningar så att människor lättare ska kunna pendla mellan bostadsort och jobb eller utbildning.
KD-förslaget om att ta bort ersättningen för flyktingar som vill ordna boende på egen hand har fått kritik från bland andra Maria Ferm, MP-talesperson för migration. Miljöpartiet och Alliansen gjorde tillsammans upp om dagens svenska migrationspolitik år 2011. Ferm menar att det inte underlättar integrationen om människor som flyttar in hos släkten blir fattigare.

Bäst för barnen
Robert Halef säger att det är ett uttalande från en som inte vågar ta tag i problemet.
Det kan ses som den enklaste och tryggaste lösningen att flytta till någon man känner. Men för integrationens skull, och framtiden för barnen, är det bättre att rota sig i ett mindre segregerat område. Och har man väl fått ett fungerande eget boende så är det så man vill leva, är Robert Halefs erfarenhet.

Maria Wilhelmson