Veckans ledare och aktuell artikel:
Ledare: Strandskyddet ett kommunalt ansvar?
Aktuellt: Stöd i EU för fredad zon för kristna i Irak

Klicka på omslaget! (kräver prenumeration och inloggning)

LEDARE.Strandskyddet ett kommunalt ansvar?

Utökningen av strandskyddet sker utan att länsstyrelserna uppger tydliga skäl och regeringen är fortsatt tyst.

LEDARE. Sverige har drygt 42 000 mil stränder. Det motsvarar jordens omkrets gånger tio. Vid varje sjö, vattendrag och havskust har staten ett generellt byggstopp hundra meter från strandkanten.
De senaste åren har länsstyrelserna haft i uppdrag att förtydliga skälen för tidigare beslut om att utvidga vissa strandskydd till att gälla mer än 100 meter. Uppdraget har också varit att, vid behov, föreslå nya utökningar – men i så fall med tydliga motiveringar. Snart nog märkte många kommuner att länsstyrelserna gick på tvärs mot uppdraget. Många områden föreslogs istället att få så mycket som 300 meter strandskydd.
Tre sådana exempel är Länsstyrelsen i Västra Götaland som nu vill ha 300 meter strandskydd längs hela Bohusläns kust. I Södermanland har länsstyrelsen överlåtit åt flera kommuner att motbevisa varför det utökade skyddet inte behövs. Samma sak i Skellefteå där Länsstyrelsen ser det nödvändigt att utöka strandskyddet från 100 meter till 200 meter, utan motivering.
I höstas krävde Sveriges kommuner och landsting tillsammans med Lantbrukarnas riksförbund, Företagarna och Fastighetsägarna Sverige att regeringen skulle agera mot länsstyrelsernas utökade strandskydd. Men fortfarande är det tyst.

En död hand över många stora områden
Förbiser regeringen myndigheternas rättsosäkra agerande? undrar nu Sveriges kommuner och landstings, SKL, VD Håkan Sörman i en krönika. Utökningen av strandskyddet sker utan att länsstyrelserna uppger tydliga skäl, menar Sörman och är rädd för att det läggs en död hand över många stora områden.
Sveriges kommuner och landsting, SKL skrev redan i november till regeringen om att utökningen blir ett hinder för fastighetsägare och företagare som har verksamheter i områden där skyddet ska börja gälla. För kommunerna, inte minst på landsbygden, försämras möjligheterna att planera för nya bostäder kraftigt.

En överlevnadsfråga för många kommuner
Alliansregeringen genomförde 2009 förenklingar i strandskyddet för att öka landsbygdens möjlighet att locka till sig boenden. Bakom låg idén att hela Sverige ska leva och landsbygdens fördelar behöver bättre tas till vara på.
I riksdagen har bostadsminister Mehmet Kaplan (Mp) duckat helt för frågeställningen. I opposition motsatte sig Miljöpartiet alla former av ökade möjligheter att bygga strandnära. Den linjen fortsätter. Ingen ska få möjlighet att bygga nära någon av Sveriges alla strandkanter.
Den absoluta merparten av Sveriges strandlinje är skogsbeklädd, otillgänglig för allmänheten och obebyggd. Vettiga strandskyddsregler är en överlevnadsfråga för många kommuner. Men alla kommuner har inte en vettig länsstyrelse. I alla fall inte när det gäller frågan om strandskyddet. Kanske är det dags att kommunerna får ta över frågan om strandskyddet?

Thord Andersson

AKTUELLT. Stöd i EU för fredad zon för kristna i Irak

Safe Haven, alltså fredad zon, är något som kristdemokraterna Lars Adaktusson och Robert Halef arbetat hårt för. För att de fördrivna minoriteterna ska kunna återvända och den kulturella, etniska och religiösa mångfalden ska kunna leva vidare.

AKTUELLT. – Du kan inte förstå hur överväldigad och glad jag är. Äntligen, det är fantastiskt! Det säger Robert Halef, kristdemokratisk riksdagsledamot, efter att Europaparlamentet har beslutat att stödja förslaget om fredad zon för kristna folkgrupper, som kaldeer, syrianer och assyrier, på Nineveslätten i Irak.
Partikollegan Lars Adaktusson har drivit frågan i EU-parlamentet, så det är Kristdemokraternas förtjänst att frågan tagits upp och resolutionen fått stöd, trots initialt motstånd från gröna, liberala och socialdemokratiska partier.

I många år
Robert Halef är inne på sin andra mandatperiod i riksdagen, och har arbetat för en fredad zon på olika sätt sedan 2003, då USA med allierade invaderade Irak. På den tiden var han gruppledare för KD i Södertälje dit många irakier tagit sin tillflykt.
Robert Halef är syrian och kom till Sverige från Turkiet som ung. Hans idé om fredad zon har inspirerats av det kurdiska självstyret. Han säger att politik handlar mycket om lobbying, skaffa vänner och skapa nätverk, och det har han gjort. För tre år sedan träffade han den kurdiska presidenten, andra politiker och kyrkoledare och framförde budskapet att dessa borde stötta kravet på en fredad zon. Det sa de ja till och även att de skulle ta upp frågan med regeringen i Bagdad.
Halef har också fått stöd från flera europeiska ambassadörer i Sverige, liksom från USA:s ambassadör.

Rädda kristendomen
För ett par månader sedan besökte Robert Halef tillsammans med Lars Adaktusson staden
Erbil i norra Irak. Hit har många fördrivna kristna tagit sin tillflykt, omkring 200 000 av de flera hundra tusen som flytt. Här sa politiker och kyrkoledare till de svenska besökarna att det som kan rädda kristendomen kvar i Irak är en fredad zon. De underströk vikten av att behålla den mosaik av olika
etniciteter och religioner som finns i regionen. Man vill inte förlora sina minoriteter och ett viktigt kulturarv.

Viktig valfråga
För Lars Adaktusson var förföljelsen av kristna i världen och hur man ska kunna motarbeta förföljelsen, en viktig fråga i valrörelsen till Europaparlamentet. Den har han aktualiserat som parlamentariker.
Europaparlamentet har visserligen återkommande uppmärksammat förföljelsen av religiösa minoriteter i Mellanöstern, men Lars Adaktusson kommenterar att det skett för sent. Socialdemokrater, gröna partier och liberaler har agerat bromsklossar.
– När en rapport initierad av min partigrupp EPP behandlades i april 2014 var ambitionen att få till stånd en bred partipolitisk samling bakom en text där religionsförföljelsen i världen aktualiserades. Socialdemokrater och liberaler gjorde dock gemensam sak och stoppade det ursprungliga betänkandet – med motiveringen att kristna specifikt nämndes i texten, skriver han på sociala medier, och beklagar att rapporten var rejält urvattnad när den senare antogs.

Insåg till sist problemet
När Europaparlamentet i september 2014 skulle anta en resolution fick Lars Adaktusson gehör i sin partigrupp, EPP, för förslaget om en fredad zon. Förslaget kom in i EPP:s förslag till resolution.
I förhandlingen med de andra partigrupperna motsatte sig de gröna, socialdemokraterna och liberalerna skrivningen.
Men inför sessionen i mars 2015 tog Lars Adaktusson återigen upp förslaget om fredade zoner så att det fanns med i EPP:s förslag till resolution.
– Glädjande nog har fler grupper nu insett att flyktingsituationen i norra Irak är akut; de gröna och EU-kritiska EFDD har ändrat sig och stod denna gång bakom förslaget, och föreslår en fredad zon för kaldéer, assyrier och syrianer och andra minoriteter på Nineveslätten.

Kristna soldater utbildas
Man understryker också behovet av samarbete med de regionala och lokala skyddsstyrkor som strider mot IS, såsom Syriac Military Council.
Just nu utbildas ett tusental unga kristna av peshmerga, den kurdiska armén, för att kunna strida mot IS.
Även FN och europeiska länder kan bidra med skydd i framtida fredade zoner.
Den antagna resolutionen är inte bindande för EU:s medlemsstater.
–Men det faktum att Europaparlamentet, med parlamentariker från 28 länder, för första gången ställer sig bakom förslaget om en fredad zon i norra Irak är ett viktigt steg mot ett förverkligande, så att människor som tvingats fly ska kunna återvända till sina hem och leva i en fristad där de kan känna sig trygga, kommenterar Lars Adaktusson.

Till FN:s säkerhetsråd
Nu vill han att frågan tas upp i FN:s säkerhetsråd och arbeta för att zonen förverkligas.
– Att resolutionen antagits har stort symboliskt värde för de som flytt. De förstår att man i
Europa bryr sig om deras mänskliga rättigheter, säger Robert Halef.

Maria Wilhelmson