Veckans ledare och aktuell artikel:
Ledare: Människors samveten är samhällets grundpelare
Aktuellt: ”Vi står mer enade än på mycket länge”

Klicka på omslaget! (kräver prenumeration och inloggning)

LEDARE.Människors samveten är samhällets grundpelare

Att vi följer lagen gör oss inte omedelbart till goda medmänniskor. För det behöver vi också låta samvetet tala och våga lyda dess röst.

LEDARE. ”Människors samveten är samhällets grundpelare.” Så avslutar Reinhold Fahlbeck, professor emeritus i juridik, en debattartikel om samvetsfrihet. Det är en radikal tanke i en tid då människor skyr det dåliga samvetet som pesten.
Istället för att utgöra en oumbärlig ledsagare i livet har det degraderats till en glädjedödande företeelse som ska motas bort med egoboost och självpepp. Så kan vi följa minsta motståndets lag i trygg förvissning om att vad som är rätt och fel regleras i lag. Så länge vi följer lagen, arbetsbeskrivningen och gör som vi blivit tillsagda kan vi vara säkra på att stå utan skuld och ansvar.

Goda medmänniskor
Att lag och rätt ska byggas på etik och moral upplevs nog rimligt för de flesta. Men det innebär naturligtvis inte att alla handlingar som inte bryter mot lagen är moraliskt riktiga. Att vi följer lagen gör oss inte omedelbart till goda medmänniskor. För det behöver vi också låta samvetet tala och våga lyda dess röst.
Samvetsbegreppet kommer inte till sin rätt när vi pratar om våra ostädade hem eller för mycket sötsaker i vardagen. Vi måste släppa in samvetet i de stora och viktiga frågorna tillsammans med en så obehaglig sak som skuld och ånger. Samvetet hör ihop med vår förmåga att uppfatta och handla utifrån vad som är gott och ont, rätt och fel.
Människors förmåga, men också vilja, att uppfatta och handla utifrån vad som är moraliskt rätt är naturligtvis helt avgörande i det goda samhällsbygget. För var och en som tror att det finns allmängiltiga goda värden borde det vara självklart att människor ska uppmuntras att lyssna till, inte döva, sina samveten. Med den utgångspunkten är inte heller tanken om samvetsfrihet särskilt kontroversiell.

Kollektivt endimensionellt tunnelseende
Dock verkar samvetets samband med skuld skapa nervositet. Om man dessutom kopplar dessa obekväma ting till något som är så opratbart som abort lamslås en viktig diskussion totalt av kollektivt endimensionellt tunnelseende.
En kvinna som väljer att få en abort utförd ska inte riskera att möta personal som känner att arbetsuppgiften strider mot det egna samvetet. Säger sjukvårdsministern. Nej, så kan man ju tänka. Men då kanske vårdgivarna till och med kan tycka att det är bra att personal i vissa fall kan tilldelas andra arbetsuppgifter än just sådana som de av samvetsskäl önskar avstå?
Inte enligt en massiv majoritet av proffstyckare och politiker. De anser att man inte får hysa några som helst samvetsbetänkligheter kring att medverka vid aborter oavsett orsaker eller omständigheter. Och om man ändå är så medeltida ondskefull att man gör det så får man byta jobb. Annars är aborträtten hotad.
Aborträtten är inte hotad i Sverige. Kvinnans rätt att själv besluta om att fullfölja eller avsluta en graviditet under den första tiden har ett näst intill enhälligt stöd. Däremot är samvetet hotat. Det är mycket allvarligt. Ty ”människors samveten är samhällets grundpelare.”

Elisabet Lann

AKTUELLT. Ukraina behöver mer stöd från väst

AKTUELLT. Kristdemokraternas europaparlamentariker Lars Adaktusson har besökt Kiev och östra Ukraina. Syftet med resan var att som ledamot i EU-parlamentets utrikesutskott få information om läget, politiskt och humanitärt, i landet.
Han säger att Ryssland och Ukraina, är stora frågor på dagordningen i Bryssel. Nästan varje vecka ligger det en eller flera frågor i ämnet på utrikesutskottets bord. Till exempel ska sanktionspolitiken mot Ryssland utvärderas under våren. Sanktionerna innebär att europeiska företag inte får låna ut pengar till statsägda ryska banker och inte lånefinansiera tre försvars- och energibolag. De riktas också mot ett hundratal enskilda personer, oligarker.

Fortsätt med sanktionerna
Lars Adaktusson säger att signalerna från ukrainarna han mötte under sin resa var entydiga: Se till att sanktionerna forsätter, att de byggs ut och att de är effektiva.
– Det finns EU-länder som är tveksamma till sanktionerna, som Grekland, men ett nytt beslut ska tas i ministerrådet, antagligen i juni., säger han.
På sin resa besökte Lars Adaktusson och hans två medarbetare från KD-kansliet i parlamentet huvudstaden Kiev, där man inte märkte så mycket av det militära läget.
Här träffade han representanter för president Poroshenkos parti, och företrädare för Kristdemokraternas systerparti. Det är ett relativt nybildat parti, sprunget ur en ungdomsrörelse. Partinamnet kan översättas med Demokratisk
allians, och partiet ställde upp i det senaste valet.
– Man kan säga att det är adjun­gerat till EPP, och det intressanta är att det samlar många unga människor och inte är belastat av det gamla korrupta systemet.

Svårt läge
Efter besöket i huvudstaden flög teamet 50 mil, till den näst största staden i östra Ukraina,
Kharkiv. Han träffade ukrainska militärer och frivilligsoldater.
– Det humanitära läget är svårt. Det är en dyster utveckling, Ryssland tillför hela tiden nya grupper av soldater och nytt materiel.
– Upprustningen pågår på båda sidor av gränsen mellan Ryssland och Ukraina. Man undrar hur det ska gå om Putin bestämmer sig för att gå vidare, säger han. Hur ska Ukraina kunna försvara sig?
I Kharkiv besökte han ett flyktingläger. Tusentals människor är internflyktingar i landet. Flera tusen till har dött under stridigheterna, och många skadades.
– Flyktingssituationen är allvarlig och ställer stora krav på regeringen i Kiev, med arbete och bostäder.
Här träffade Lars Adaktusson representanter för civilsamhälle och kyrkor, vilka gör stora insatser.

Vill bilda opinion
Han berättar att organisationerna även engagerar sig politiskt. De driver på för reformer och demokrati, och mot den omfattande korruptionen.
– Men det arbetet går sakta, långsammare än vad EU önskar, säger Lars Adaktusson.
Det är svårt i ett land där stenrika oligarker styr och påverkar enskilda politiker och partier för sina egna syften.
Ukraina och EU har tecknat det associationsavtal som den tidigare president Janukovytj vägrade att skriva under. I dag finns det en stabil majoritet i parlamentet för ett närmande till Europa.
Ett syfte med Lars Adaktussons besök i Ukraina är att samla information för att bilda opinion. Han vill att omvärlden ska engagera sig mer för Ukraina, humanitärt, ekonomiskt och militärt.

Maria Wilhelmson