Veckans ledare och aktuell artikel:
Ledare: Lokal, regional, nationell och internationell nivå
Aktuellt: Nytt härbärge riktar sig specifikt till romer

Klicka på omslaget! (kräver prenumeration och inloggning)

LEDARE.Lokal, regional, nationell och internationell nivå

Regeringen har öppnat för att fortsätta med fler ”Hallandslösningar” i region­frågan. Det kan fungera som ett första steg.

LEDARE. Subsidiaritetsprincipen tar upp frågan om hur samhället bör vara organiserat och på vilken nivå makten ska ligga. Kristdemokraterna eftersträvar att beslut ska fattas på lägsta möjliga ändamålsenliga nivå. Men hur ändamålsenlig är själva nivån? Är det skillnad på kommun och kommun?
Några spännande observationer på temat. Den så kallade Ansvarskommittén kom 2007 med förslag om hur man skulle kunna stärka den regionala nivån. Allians­regeringen sa OK till försöket med Västra Göta­land och Skåne. Två nya, stora och starka regioner. Och så blev Gotland med 57 000 invånare, och Halland med 310 000 invånare egna regioner. Vi har tidigare på ledarplats satt frågetecken hur samma lagstiftning ska kunna gälla för regioner med så enormt heterogena regionbildningar.
I Danmark genomfördes en kommunreform 2007, där kriteriet var minst 30 000 invånare i den nya kommunen. Norska regeringen har helt nyligen föreslagit en liknande reform, där 428 norska kommuner kan bli 100 med minst 20 000 invånare. Finland lär vara på väg mot en liknande reform.

Unikt i Värmland
Och så något mer oväntat: I Värmland har Handelskammaren prioriterat att driva tre frågor: Kompetensförsörjning och infrastrukturfrågor står på de flesta av landets elva handelskamrars dagordning. Men i Värmland är man unika att ha med kommunsammanslagningar som en tredje punkt. En näringslivsorganisation som driver på denna administrativa fråga.
Vi vet också att invånarantalet spelar roll. Det kan till exempel handla om de företag som letar efter nya städer att etablera sig i, och som enbart tittar på kommuner med över 100 000 invånare. I dag finns ingen sådan kommun i Värmland, konstaterar Handelskammaren.

Fler ”Hallandslösningar”
Färre kommuner och större lokala arbetsmarknads­regioner ökar tillgången till kompetens. Större kommuner ger en tyngre röst och ökade finansiella muskler, vilket är viktigt när vi exempelvis konkurrerar om nationella infrastrukturpengar.
Sverige har genomgått tre landsomfattande kommun­reformer, 1863, 1952 och 1971. Däremellan har kommuner också delats eller lagts samman. Sedan 1980 har tre kommundelningar genomförts. I dag finns det fem kommuner där kommundelning diskuteras: Tullinge, Skogås-Trångsund, Järna-Vårdinge, Torshälla samt Torslanda. Fyra har hållit folkomröstning. Men kravet på kommundelningar bygger inte samma tillväxtanalys som företagen i Värmland gjort.
Regeringen har öppnat för att fortsätta med fler
”Hallandslösningar” i regionfrågan. Det kan fungera som ett första steg, men det är först när riksdagen närmar sig Ansvarskommitténs intentioner som någon förändring av vardagen för människor och företag kommer synas. Sveriges nästa kommunreform kommer säkert inom tio år.
För att kunna leva upp till subsidiaritetsprincipens grunder måste vi ha starka organisationer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. De två första nivåerna har för stor bredd på styrkeförhållandena. Då kommer kraven på förstatligande som ett brev på posten. Vi behöver väl bara säga skolan och vården
.
Thord Andersson

AKTUELLT. Nytt härbärge riktar sig specifikt till romer

Stockholms stad samarbetar med Filadelfiakyrkan föra att ge EU-migranter rätt till övernattning under fem nätter.

REPORTAGE. Vid årets början kunde Stockholms stad räkna till 44 bosättningar på trottoarer och under viadukter, i parker och i skogsområden, där omkring 500 hitresta EU-migranter hade slagit läger. Förra året fanns det 17 stycken, enligt SvD.

Svensk lag gäller alla
– Det är rätt att avhysa olagliga bosättningar. Svensk lag gäller i Sverige för alla som vistas här. Vi kan omöjligt ha parallella lagsystem beroende på människors ursprung, säger Erik Slottner, KD.
– Däremot välkomnar jag de sociala insatser som många församlingar och frivilligorganisationer gör. De ska ha en stor beundran för sitt arbete.
Han anser också att långsiktiga lösningen finns i hemländerna. Där kan man hjälpa till att bygga upp fungerande institutioner och frivilligorganisationer kan hjälpa till att skapa ett värdigt liv.
– Det är en utsatt grupp människor vi har att göra med, men den utsattheten kan inte lösas på svenska gator. Sverige tar ett stort ansvar med att hjälpa utsatta genom att ha en generös flyktingpolitik. Den politiken ska vi stå fast vid och försvara. Men därutöver kan vi inte ha ett eget socialsystem för personer som saknar asylskäl, säger Erik Slottner.

Stockholm stad saknar budget
Veronica Wolgast Karlberg är projektledare på socialförvaltningen i Stockholm stad och berättar att staden just nu arbetar med att lindra den akuta nöden som finns, men att man inte kan erbjuda en långsiktig lösning.
Vad finns det i dag för budget i Stockholms stad för att lösa frågan med EU-migranter?
– Det är en fråga som ständigt utvecklas och det finns i dag ingen sammanställning som jag kan dela med mig av, säger hon.
Stockholms stad arbetar i dag enligt ett 16-punkts program där man löser saker via socialjouren samt ger bidrag från Socialnämnden till frivilligorganisationer som ska erbjuda nattplatser samt dagverksamhet.
– Sedan har vi kostnader för avhysningar, säger Veronica Wolgast Karlberg och berättar att det snart kommer en strategi och ett program för hur staden ska arbeta med frågor som rör EU-migranterna.

2,4 miljoner till Filadelfiakyrkan
Filadelfiakyrkan i Stockholm driver i dag det största härbärget i staden för EU-migranter och har från mars till december i år fått 2,4 miljoner kronor av Stockholm stad för sitt härbärge.
– Vi startade projekt ”Vinternatt” med 12 övernattningsplatser för EU-migranter 2013, säger Sören Eskilsson vice föreståndare på Filadelfiakyrkan och berättar att 2014 utökade de antalet platser till 16 stycken.
Det är fyra organisationer som samarbetat kring projekt ”Vinternatt”: Frälsningsarmén, Stadsmissionen, Convictus och Filadelfiakyrkan – tillsammans med Stockholm stad.
Hur finansierade ni det hela?
– Vi fick söka bidrag för drift och lokalkostnad hos Stockholm stad, säger Sören Eskilsson.
I vintras frågade Stockholm stad om Filadelfiakyrkan kunde bedriva en utökad verksamhet året om, i stället för bara under vintern.
– I en lokal på Slakthusområdet har vi nu startat upp en året-runt-verksamhet med 50 platser, som riktar sig enbart till EU-migranter, säger han.

Måste legitimera sig
Verksamheten bedrivs enligt bestämda riktlinjer över vilka öppettider som gäller samt vilka som ska erbjudas plats. Människor erbjuds övernattning under fem nätter. Efter två nätter någon annanstans kan de ansöka om plats fem nätter igen. För att vara säkra på att det endast är EU-migranter som vill övernatta, så måste de visa upp pass eller legitimation så att de kan visa att de är berättigade till en plats.

Romerna är prioritet ett
Vad händer med andra hemlösa som kommer och vill få en övernattningsplats?
– Prioritet inom Stockholms stad är grupper och familjer som är från den romska kulturen i Rumänien.
Alla romer som vill övernatta erbjuds att sova familjevis i egna rum.
– Vi tycker att det är viktigt att bemöta det kulturella behovet att de vill bo med sin familj, säger han.
När du säger familj handlar det då om barn också?
– Nej vi har inga barn i Stockholm, säger Sören Eskilsson.
Enligt en artikel i SvD är en anledning till att romerna i Stockholm inte har med sig barn, är att det inte tillåtet för familjer att låta barnen bo i bilar eller tält. I artikeln står det att socialtjänsten agerar direkt om de upptäcker att romerna har barn med sig:
Upptäcks barn som bor i tältläger eller bilar när stadens EU-team kommer, den grupp vid Socialförvaltningen som arbetar med gruppen fattiga EU-migranter, kopplas socialtjänsten in. Familjen erbjuds en biljett för att åka hem. Väljer man ändå att stanna övervägs möjligheten att omhänderta barnen.
– Barn som sover i bil eller tält får inte förekomma i Stockholm. Det här vet de som vistas här. ”Barnen har vi lämnat hemma”, säger de direkt när vi kommer, vi behöver inte ens fråga längre, säger Robert Dragan, från EU-gruppen”, enligt artikeln i SvD.
I Göteborg där man erbjuder plats i förskola och skolan för romska barn, är det många EU-migranter som har barn med sig. Göteborgs stad har även skjutit till en halv miljon kronor för att erbjuda platser för EU-migranter där de kan ställa upp sina husvagnar.

Konstaterad tuberkulos
Trångboddhet och undermåliga bostäder ökar risken för smittsamma sjukdomar och Stockholm stad har nyligen avhyst en större bosättning av EU-migranter i Högdalen, trots att en av romerna där konstaterats ha tuberkulos, tbc.
Har det här gjort att ni i Filadelfiakyrkan har förändrat något i ert sätt att arbeta?
– Vår personal är uppmärksam på om personer visar symptom och vi samarbetar med Läkare i världen som kan bistå med rådgivning, säger Sören Eskilsson.

Läkare skyldiga spåra smittade
Anders Tegnell på Smittskyddsinstitutet är medveten om att det finns några konstaterade fall av tuberkulos bland romerna, men säger samtidigt att det inte är särskilt vanligt.
Hur kan man spåra smittade personer och vilken anmälningsskyldighet finns det?
– Det är bara inom vården som Smittskyddslagen gäller. Om en läkare kommer i kontakt med en person som har en konstaterad smitta så har man en skyldighet att försöka spåra andra smittade. Frivilligorganisationer och andra har inga sådana skyldigheter, säger Anders Tegnell.
Om en EU-migrant visar sig ha tuberkulos har den personen rätt till gratis sjukvård och mediciner i Sverige. Är det en variant som kräver livstidsmedicinering så ansvarar Sverige för mediciner och sjukvård så länge EU-migranten i fråga vistas i landet.

Ingen vet hur länge de stannar
Enligt regeringens nationella samordnare för utsatta EES-medborgare, Martin Valfridsson, så vet man i dag inte hur länge EU-migranterna vistas i landet.
– Vi registrerar inte människor som kommer hit och ingen kontroll över inresa eller utresa i landet, säger han och berättar vidare att han just nu arbetar med att ta fram en rapport över EU-migranternas situation som ska presenteras 1 februari 2016.
Verksamheten i Filadelfiakyrkan bedrivs av volontärsteam. 19.30 samlas volontärsteamet och förbereder kvällsmaten.
– Vid 21.00-tiden öppnar härbärget och incheckningen börjar. Alla erbjuds en möjlighet att duscha, får hygienartiklar och rena underkläder, säger Sören Eskilsson.
Vissa kvällar erbjuder man även möjlighet till tolk för att samtala och erbjuda rådgivning till de boende.
– Sedan vid 23.00-tiden så släcker vi ner och 06.00 tänds det upp och gästerna får frukost. Vid 7-tiden stänger man härbärget.
Härbärget har 5–6 anställda och 1–2 personer som arbetar varje natt. Allt som allt handlar det om 150 volontärer à 14 team som arbetar enligt ett rullande 14-dagarsschema 19.30-21.00. En personal är vaken hela natten och 1–2 personer sover över som bakjour.

Omsorg här och hjälp där
– Vår tanke är omsorg här och hjälpa där. Därför samarbetar vi med Life and Light som bedriver socialt arbete sedan 20 år i Rumänien, säger han.
Hjälparbetet för romerna i hemlandet handlar om tre saker:
Barnen ska erbjudas skolgång
En bostad värdig namnet
Möjlighet till arbete och egen försörjning.

Madeleine Lidman