RIKSDAG. Sista juni ska den så kallade KEX-utredningen vara klar att överlämnas till regeringen. KEX står för Krigsmaterielexportöversynskommittén, och utreder alltså svensk vapenexport. Désirée Pethrus, riksdagsledamot för Kristdemokraterna, sitter i den parlamentariska utredningent vars uppdrag är att ge förslag på skärpta riktlinjer som riksdagen kan ta, förhoppningsvis nästa år, när det gäller kontrollen av vapenexport till ickedemokratiska stater.

Undantag tillåts
– Själva lagstiftningen blir det nog inte så stora förändringar i, säger Désirée Pethrus. Redan i dag råder förbud mot vapenexport i Sverige, men undantag tillåts.
KEX-utredningen tillkom efter ett utskottsinitiativ 2011, som blev ett kommittéedirektiv 2012 under alliansregeringen.
Varje år går utrikesutskottet igenom svensk export, och åren 2010 och 2011 blev det mycket diskussioner om vapenexporten till diktaturer, som Saudiarabien.
2010 var försvarssamarbetsavtalet som Sverige slöt med Saudiarabien 2005 aktuellt för förlängning, och det blev också en sådan.
– Som jag minns det var Kristdemokraterna och Göran Hägglund emot det redan då, säger Désirée Pethrus.

I principprogrammet
– I vårt principprogram från 2001 har vi inskrivet att ”vapenexporten ska begränsas till demokratiska stater” och att vi inte ska exportera vapen till länder där det ”förekommer systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter”, säger hon.
En riktigt stor diskussion om avtalet med Saudiarabien blossade upp i våras. Den ledde till att avtalet inte förlängdes och att utrikesminister Margot Wallström fördömde bristen på demokrati och mänskliga rättigheter i Saudiarabien. Men redan 2010 tyckte Kristdemokraterna alltså att det var dags för en förändrad syn på vapenexport, och Désirée Pethrus berättar att KD fick respons i den dåtida så kallade samordningen, där Alliansens fyra partier brukade tala ihop sig om politiken.

Behöver exporten
Regeringen gick ut med tillkännagivandet att se över svensk krigsmaterielexport och i juni 2012 utsågs den parlamentariska KEX-gruppen. Man önskar sig en så bred och enig överenskommelse som möjligt.
– Utgångspunkten i svensk lagstiftning är förbud mot vapenexport. Det är liksom grundplattan, säger Désirée Pethrus. Men vi tillåter export för att hålla vår egen vapenindustri levande, och med säkerhetspolitiska argument.
– Försvarsindustrin hävdar till exempel att om vi inte haft export till Gulfstaterna, så hade vi inte kunnat utveckla vår larm-, radar-, och flygövervakningsteknik.
Sverige ligger långt framme när det gäller avancerad teknik av det slaget.
Désirée Pethrus säger att Sverige skiljer sig från andra länder genom att ha en vapenindustri som inte ägs av staten. Den ojämförligt största delen av svensk vapenindustri står Saab för.
– Man ju fundera över vad vi skulle ha kunnat göra med våra egna resurser. Alternativet skulle vara att använda skattemedel istället, säger hon.
– Sverige behöver alltså sälja försvarsmateriel, inklusive vapen, för att kunna ha en stark försvarsindustri. Men hur mycket mer kan vi sälja till demokratier, frågar hon retoriskt. Men det blir ju väldigt konstigt om vi måste sälja till diktaturer för att kunna utveckla vår egen industri.
Det är alltså inte önskvärt. Tvärtom ska utredningen komma med förslag på skärpta regler.
Vilka stater kan det bli som vi säger nej till?
– Det blir upp till Inspektionen för strategiska produkter, ISP. Den ansvarar för tillstånds- och utförselfrågor för krigsmateriel. (IPS är det nya namnet på Krigsmaterielinspektionen, KMI, reds anm).
IPS ansvarar för kontrollen av svensk krigsmaterielexport, och verkar i nära samråd med Utrikes-, och Försvarsdepartementet. Myndigheten har löpande kontakt med företag som berörs av kontrollverksamheten och i större eller känsliga ärenden ska ISP överlägga med det parlamentariskt tillsatta Exportkontrollrådet där alla partier finns representerade. I principiellt viktiga ärenden ska ISP överlämna ärendet till regeringen.
Désirée Pethrus säger att man i KEX-utredningen vill se ett tydligare uttryckt regeringsansvar.
– Det är alltid regeringen som är ytterst ansvarig för de tillstånd till vapenexport som ges, men har delegerat ansvaret. Ibland verkar det som om regeringen inte vill låtsas om sitt ansvar. Därför ska det nya förslaget innehålla ett förtydligande av att det är regeringen som ytterst är ansvarig för de tillstånd som ges.
Hon säger att ingen i KEX-utredningen vill ha listor över länder dit man inte får exportera.
– När ISP fattar beslut behöver inspektionen inte ange varför man säger nej till en stat.
Sverige säljer inte bara vapen. Man gör skillnad på Krigsmateriel för strid, KS, och Övrigt krigsmateriel, ÖK. Hur blir det med export av ÖK, till Saudiarabien, till exempel?
– När det gäller diktaturer tycker jag inte man ska skicka någotdera.
Men om Saudiarabien med hjälp av svensk övervakningsteknik kan bekämpa terrorism? Vid gränsen till Irak till exempel, är det inte önskvärt med exporten då?
– Med hjälp av sådan teknik kan man förtrycka och övervaka den egna befolkningen också.
– Sverige var med och gjorde en insats, med våra vapen, i Libyen. I en speciell situation kan Sverige bidra med insatser och hjälpa till.
– Men som sagt, understryker
Désirée Pethrus, demokrati ska spela roll när vi fattar beslut.

Nya EU-regler
Att Sverige behöver uppdatera lagstiftning och riktlinjer på området beror också på att nya internationella regler tillkommit, bland annat EU:s gemensamma ståndpunkt, ett regelverk som tillkom 2009, och Arms Trade Treaty, ATT, ett multilateralt regelverk med några år på nacken.
Désirée Pethrus säger att det endast är i Sverige vi pratar om vilket land vi skickar till. De andra regelverken handlar istället om vilken typ av vapen och försvarsmateriel man kan och bör exportera, vad de kan användas till.

Inte per automatik
Så kallade följdleveranser är en annan fråga som KEX-utredningen ska föreslå skärpta regler för. När ett företag i dag fått ja till en leverans, får det nästan automatiskt ja till kommande leveranser. Det kallas positiv presumtivitet.
– Där vill vi skärpa upp det. Vi är ganska eniga om att det ska avgöras från fall till fall, säger Désirée Pethrus.
Kristdemokraterna driver också på för ökad öppenhet och transparens.
I Exportkontrollrådet sitter en ledamot från varje parti. Caroline Szyber är Kristdemokraternas representant.
– De har total tystnadsplikt, säger Désirée Pethrus. Caroline kan inte ens tala med partiledaren. Det blir väldigt svårt med ansvarsutkrävande och ingen får egentligen veta utifrån vilka bevekelsegrunder rådet fattar sina beslut. Det stämmer inte överens med hur vi jobbar i Sverige. Det måste finnas någon form av folklig insyn. Vi är inte framme än, men det är Kristdemokraternas linje i förhandlingarna.
När regeringen fått KEX-utredningens förslag på sitt bord sista juni, ska den ut på remiss, bland annat till olika freds-, bistånds-, och andra organisationer och Svenska kyrkan, som har tryckt på om en skärpning av vapenexporten.
– Min uppfattning är att det finns en bred folklig uppslutning för det, säger Désirée Pethrus.
Enligt Sveriges radios Ekot har man i utredningen inte kunnat enas om det förpliktigande ordet ska i skrivningen om demokratikriterium. Det har istället blivit ordet bör, så här:
”Förslag till demokratikriterium: Vid tillståndsprövningen ska den mottagande statens demokratiska status utgöra ett centralt villkor. Den demokratiska statusen ska bedömas utifrån förekomsten av demokratiska institutioner, samt statens respekt för demokratiska processer samt de medborgerliga och politiska rättigheterna. Ju sämre den demokratiska statusen är desto större utrikespolitiska hinder föreligger för att tillstånd ska beviljas. I de fall det finns brister i statens demokratiska status bör (Kristdemokratens kursivering) tillstånd beviljas med restriktivitet. Tillstånd bör inte beviljas till stater med omfattande brister i den demokratiska statusen.”
– Jag kan i dag inte säga mer än att vi från Kristdemokraterna driver en tuff linje i förhandlingarna om att skärpa lagen. Vi försöker få så tuffa skrivningar så att det inte ska vara möjligt att skicka vapen till diktaturer i framtiden, säger Désirée Pethrus.
– De punkter som jag försöker hålla fast vid, hela tiden i utredningen, och där det också har varit jobbigast, är de demokratikriterier som finns med i direktivet från regeringen och som också finns i Kristdemokraternas principprogram: Vi vill inte skicka vapen till diktaturer.
– Men vi är inne i förhandlingsskede fortfarande så jag vill inte säga mer, säger Désirée Pethrus i slutet av maj.
Den 30 juni får vi veta vad KEX-utredningen kommit fram till.

Maria Wilhelmson