Veckans ledare och aktuell artikel:
Ledare: Utan DÖK nyval och ny regering varje år
Aktuellt: Klåfingriga politiker gör föräldrar sjuka

Klicka på omslaget! (kräver prenumeration och inloggning)

LEDARE.Utan DÖK nyval och ny regering varje år

Decemberöverenskommelsens själva fundament är att övriga partier inte accepterat Sverigedemokraternas utpressningsförsök.

LEDARE. Är Sverigedemokraterna på väg att bli navet i svensk politik? Risken är överhängande, efter att allt fler debattörer, i och utanför politiken, verkar som besatta av SD:s position. Migrationsfrågor kan inte problematiseras utan anklagelser om att man går SD:s ärenden. Det räknas pinnar i riksdagsomröstningar för att se om SD är mer vänster än höger. En ledarredaktion filosoferar över att moderaterna valt fel partiledare, eftersom SD inte tycks få vikande opinionsstöd.
I förra veckan kastade sig den förre Volvochefen Sören Gyll in i debatten tillsammans med ett par bekanta. Gör upp med SD eller gå till nyval, var budskapet till Alliansen.
Författarna skriver bland annat: ”de som har valt att rösta på ett alliansparti har inte gjort det för att något av dessa partier aktivt ska bidra till att vi i Sverige får en politik som påtagligt försämrar svenskt välståndsbygge och svensk konkurrenskraft.”

Sverigedemokraterna har ett enda utlimatum
Det är förstås sant. Men symptomatiskt för decemberöverenskommelsens kritiker är att de glömmer ganska viktiga delar av hur det politiska läget ser ut. Socialdemokraterna vann inte valet. Däremot var det tydligt att Alliansen förlorade valet. Det enda parti som gick segrande ur valrörelsen var SD.
SD har bara ett krav: Gå oss till mötes i migrations- och integrationsfrågorna. Inget parti är villigt att göra det, eftersom Sverige behöver invandring och Alliansen till skillnad från SD tycker att någon form av integrationspolitik faktiskt är nödvändig.
SD har också ställt ett ultimatum: Vi fäller varje regering som inte går med på vårt krav. På detta ultimatum har de sedan agerat i höstens budgetomröstning.

Italifiera inte svensk politik
Decemberöverenskommelsens själva fundament är att övriga partier inte accepterat utpressningsförsöket. Så länge SD är vågmästare finns ingen anledning att tro att de skulle agera annorlunda än de gjorde i höstas. Utan överenskommelsen skulle Sverige bli ett nytt Italien, med ny regering eller nyval varje år.
I debatten är det mycket resonemang på temat ”om inte om hade varit”. En del tror att SD inte alls skulle göra verklighet av sitt hot mot en Alliansregering. And-ra anför att SD:s verkliga hatobjekt är Miljöpartiet. Ytterligare andra hävdar att lite rattande i migrationspolitiken skulle få SD på knä. Ett litet fåtal är beredda att i förhandlingar göra upp med SD om migrationspolitiken.
Decemberöverenskommelsen är ämnad att göra svensk politik till en fråga om någonting annat än Sverigedemokraterna och deras politik. De som kritiserar överenskommelsen får gärna göra det, men skulle göra Sverige en större tjänst om de diskuterade sakpolitik och lade grunden för en Alliansseger 2018.
Ingenting tyder på att väljarna skulle imponeras av en Allians som hjälper till att italifiera svensk politik.

Henrik G Ehrenberg

AKTUELLT. Klåfingriga politiker gör föräldrar sjuka

Heltidsarbete under småbarnsåren leder till ökad sjukskrivning för kvinnor. Pappor som är föräldralediga längre får också fler sjukskrivningsdagar.

AKTUELLT. På S-kongressen i maj ställde sig partistyrelsen bakom en helt tvångsdelad föräldraförsäkring, med målet att därmed styra ut föräldrar i arbete ännu tidigare under småbarnsåren.

Föråldrade könsroller ska bort
– Föräldraförsäkringen är ett viktigt kitt i en svensk välfärds- och arbetsmarknadsmodell. Men då krävs ett tydligt politiskt syfte. Så länge tanken om familjers valfrihet får vara den överordnade principen för kommande reformer kommer försäkringen att fortsätta försvåra för arbetsgivare och fortsätta låsa in kvinnor och män i föråldrade könsroller i ett föråldrat arbetsliv, skriver Joa Bergold, utredare på Arbetslivsenheten på LO.
I rapporten: ”Jämställdhet ur ett europeiskt perspektiv ”, av Nima Sanandaji, teknologie doktor vid KTH och samhällsdebattör framgår det att Sverige är det enda medlemsland i EU som i dag uppnår unionens målsättning om att ha en sysselsättningsgrad på 75 procent bland båda könen.
Jämställdhet kan innefatta många olika parametrar och andel kvinnor i chefsposition kan vara en.
– Sverige stod inför stora utmaningar i slutet av 1990-talet. Då var endast var sjätte chef och en dryg fjärdedel av företagarna kvinnor, säger Nima Sanandaji.

Många kvinnor i servicesektorn
Under samma period sjönk andelen kvinnliga företagare från en låg nivå till en ännu lägre – trots att det kvinnliga företagandet ökade i övriga Europa. En anledning är att Sverige har en väldigt uppdelad arbetsmarknad där kvinnor är koncentrerade till färre yrken, framförallt i servicesektorn. Tidigare fördes det en politik som stängde ute möjligheten till eget företagande i den kvinnodominerade offentliga sektorn.
– En annan kvinnodominerad sektor är personliga tjänster, alltifrån hushållsnära tjänster till läxhjälp och datakonsulttjänster som marknadsförs till individer. Skattesystemets utformning gjorde att få köpte dessa tjänster, lagligt, säger Nima Sanandaji.
Sedan Alliansen tillträdde och påbörjade olika reformer som gjorde det möjligt för kvinnor att starta eget inom vård och omsorg samtidigt som RUT-avdraget infördes, vände den nedgående företagartrenden.

Alliansen gynnade företagande
– Mellan 2006-2013 ökade andelen kvinnor bland företagarna från 26 till 28 procent. Om den tidigare negativa trenden hade fortsatt skulle Sverige haft 26 500 färre kvinnor bland företagarna., säger han.
Kvoteringslinjen är stark hos vänstern och FP. Mycket av jämställdhetsdebatten har därför också kommit att handla om kvotering i börsbolagsstyrelser, enligt Nima Sanandaji, när det i själva verket handlar om att öka rekryteringsbasen av kvinnor till olika chefspositioner, vilket man gör genom att underlätta för dem att nå dessa positioner genom eget företagande.
– De bästa chanserna att öka företagandet är i de branscher där kvinnor återfinns till stor del: vård och omsorg samt hushållsnära tjänster. Men där nuvarande regering väljer en väg som begränsar jämställdheten genom förslagen om att stoppa vinster i välfärden och begränsa användningen och sänka RUT-avdraget, säger Nima Sanandaji.

Privat regi gav högre lön
I en rapport från Svenskt Näringsliv har man tittat på inkomstutvecklingen för de personer som var offentliganställda och som år 2002 var med om att deras verksamheter övergick i till privat drift. Fram till och med 2006 fick dessa personer fem procentenheter högre inkomsthöjning jämfört med offentliganställda som stannade kvar i offentlig sektor.
Enligt statistik från Arbetsmiljöverket så är de vanligaste yrkena för arbetande kvinnor i Sverige undersköterska/sjukvårdsbiträde, personlig assistent/vårdbiträde, barnskötare och bokförings- och redovisningsassistent. 9 av 10 som arbetar inom vård och omsorg är kvinnor och de arbetar också deltid i större utsträckning.

Personal i vården ofta sjuka
Kvinnor som arbetar inom vård och omsorg löper störst risk att bli sjukskrivna. Långtidssjukskrivning för sjukdomar rörelseorganen, alltså i muskler och skelett drabbar oftare kvinnor än män, visar en ny rapport från AFA Försäkring. Bland de sjukskrivna med sådana diagnoser finns till exempel en stor andel undersköterskor och vårdbiträden.
Mia (som inte vill ha sitt efternamn med i tidningen) är en tvåbarnsmamma som tidigare arbetade i vården inom LSS och hon är en av de kvinnor som LO och socialdemokraterna genom förändringar i föräldraförsäkringen vill se arbeta heltid:
– Personligen tycker jag att det är helt sjukt jobbigt att utöva omsorg på arbetet och sedan ge barnen omsorg när jag kommer hem – då barnen nu är så pass små att de behöver mycket omsorg. Det tas liksom från samma ”energikonto”.
– De enda två lösningarna för mig att välja mellan blev därför att vara hemma helt eller byta yrke. Med små var valet enkelt – jag valde att vara hemma på heltid, säger hon.