Veckans ledare och aktuell artikel:
Ledare: Företag är bäst på innovationer
Aktuellt: Ingen vapenexport till diktaturer

Klicka på omslaget! (kräver prenumeration och inloggning)

LEDARE.Företag är bäst på innovationer

Det finns uppenbara brister i de statliga finansieringsinsatserna. Många innovativa och växande företag har svårt att få finansiering.

LEDARE. Drygt hälften av alla svenska innovationer kommer till genom entreprenörer som samverkar med kunder och omvärld för att producera bättre, billigare eller i en ny marknadsnisch. Det visar en rapport från Entreprenörskapsforum.
En djupdykning i en ny innovationsdatabas visar dessutom att svenska företag som introducerar innovationer drivna av vetenskapliga landvinningar, ny teknologi och liknande inte växer snabbare än företag som ägnar sig åt marknadsdrivna, entreprenöriella innovationer.
Det är alltså i redan etablerade företag som det mesta av innovationer sker, snarare än genom universitetsforskning. Trots detta lämnas entreprenörskapet utanför en stor del av policyagendan, konstaterar rapporten.

Tydligt fokus krävs
Det är på ett sätt svårt att förstå politikers förkärlek till universiteten som innovationsmotor. Å andra sidan är det en verksamhet som man kan styra och ställa med lättare än det privata näringslivet. Universitetens påverkansarbete ska heller inte underskattas.
Mycket av svenska innovationer har däremot kommit till i symbios mellan statliga verk och storindustrin. Tydligast är kanske gamla Televerket och Ericssons. Även försvarsindustrins bidrag är betydande, där stora civila landvinningar gjorts som spin offs i sann Nobel-anda. Karlskoga är för övrigt den mest patenttäta kommunen.
Numera är näringslivet slimmat. ”Core business” ger inte utrymme för experimentverkstäder som inte har ett tydligt fokus.

Färre med mer muskler
Under det FP-styrda utbildningsdepartementet i Alliansregeringen inrättades så kallade Innovationskontor vid universiteten. Med Entreprenörskapsforums rapport i ryggen skulle näringsdepartementet självklart ha öppnat Innovationskontor i de starka industriorterna.
Allt för många har fel syn på vad en innovation är. För dem är det snarare en idé än något som vunnit insteg på en marknad.
En statlig utredning som kom i dagarna visar att det finns uppenbara brister i de statliga finansieringsinsatserna. Många innovativa och växande företag har svårt att få finansiering. Utbudet av riskvilligt kapital i tidiga utvecklingsfaser behöver stärkas. Utredningen föreslår också strukturförändringar och insatser för att uppnå en mer samlad aktörsstruktur utan långsiktiga inlåsningar i investeringsmandat. Det är bra!
Staten och regionerna äger en organisation gemensamt – Almi företagspartner. Det borde vara här man gör gemensam sak i företagspolitiken. Färre organisationer med mer muskler är ett självklart val.

Thord Andersson

AKTUELLT. Ingen vapenexport till diktaturer

RIKSDAG. –Jag är jättenöjd, vi har kommit otroligt långt på väg. Nu är det upp till regeringen att göra proposition av våra förslag.
Det säger Désirée Pethrus, Kristdemokraternas representant i den parlamentariska kommitté, Kex, som efter tre års arbete lägger fram förslag om skärpta riktlinjer för svensk vapenexport.
Gruppen har kommit fram till att Sverige bör ha ett demokratikriterium för export av krigsmateriel. Ett sådant demokratikriterium finns inte i något annat land i dag.
Däremot stämmer det med det demokratikriterium som sedan 2001 finns i Kristdemokraternas principprogram. Det var också KD som tog initiativ till Kex-utredningen.
I KD-programmet står det att ”vapenexporten ska begränsas till demokratiska stater” och ingen export till ”länder där det förekommer systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter”.

Mänskliga rättigheter
”Ju sämre situationen för mänskliga rättigheter är, desto mindre utrymme ska det finnas att bevilja tillstånd. I allvarliga fall blir det stopp”, skriver Kex-gruppen i Dagens Industri 26 juni. Och ”Därmed lyfts de mottagande staternas demokratiska status tydligare fram som ett centralt villkor.
Bedömningen av en stat bör utgå från en gradskillnad och ta hänsyn till om en stat har demokratiska institutioner på plats och hur väl dessa fungerar – både formell demokrati och reell demokrati. Till det kommer de kriterier som redan finns i dag vad gäller mänskliga rättigheter. Det bör göras tydligare och mer tillämpbart.”
För att Sverige ska kunna bekosta en egen försvarsindustri av hög kvalitet och omfattning, vilket är viktigt ur säkerhets- och försvarspolitiskt perspektiv, behövs exporten av krigsmateriel. Samtidigt är det en export med etiska dilemman eftersom man inte ska bidra till väpnade konflikter i omvärlden. I nuvarande kriterier står det att Sverige inte ska sälja till stater där grova kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer.
Kristdemokraterna, liksom flera fredsorganisationer, har ställt krav på skärpta riktlinjer för Inspektionen för strategiska produkter, ISP, som tar besluten.
Kommitténs förslag avseende mänskliga rättigheter och demokratisk status lyder: ”Respekt för mänskliga rättigheter och den mottagande statens demokratiska status utgör centrala villkor vid tillståndsprövningen /… Ju sämre den demokratiska statusen är desto mindre utrymme föreligger för att tillstånd beviljas”.
Désirée Pethrus säger att man även fått med en skrivning om att särskilt beakta kvinnors och barns situation när det gäller exporten. Där har hon som kristdemokrat ensam drivit på om formuleringen om barnen.
– Barn utsätts för sexuellt våld och som barnsoldater i krig, säger hon.

Ingen lista
– Vi gör ingen lista på länder utan precis som med lagstiftning är det hur praxis utvecklas som får utvisa om regelverket följs, säger Désirée Pethrus.
För att försvarsindustrin, som all industri, ska ses som en pålitlig leverantör, är följdleveranser viktiga. Utredarna vill att det, som i dag, ska föreligga presumtion för ytterligare tillstånd, om ”inte ovillkorligt hinder som exempelvis ett vapenembargo uppstår. I tillståndsprövningen ska även beaktas om situationen i den mottagande staten avsevärt försämrats i förhållande till hur situationen var när det ursprungliga beslutet togs”.

Mer insyn
Skälen för besluten bör också i större utsträckning offentliggöras, vilket Désirée Pethrus säger kommer att stämma bättre med den svenska offentlighetsprincipen.
Genom ökad öppenhet förbättras möjligheten till politiskt ansvarsutkrävande. Man måste kunna förklara och försvara den avvägning som sker mellan utrikespolitiska skäl och försvars- och säkerhetsintressen.
Det är alltid regeringen som har det yttersta ansvaret.

Maria Wilhelmson