Kristdemokraten, nr 41/2014

2014-10-08

Veckans ledare och aktuell artikel:
Ledare: Vilka ska regera i kommuner och landsting?
Aktuellt: Kristdemokraterna – ett kryssarparti

Klicka på omslaget! (kräver prenumeration och inloggning)
Kristdemokraten

LEDARE.Vilka ska regera i kommuner och landsting?

Att manövrera undan SD:s inflytande finns säkert på mångas agenda. Då är det värt att gräva ned stridsyxor och leverera kristdemokratisk politik.

LEDARE. Sverige har fått en minoritetsregering med socialdemokrater och miljöpartister som fått stöd av 38 procent av valmanskåren. Många timmar ägnas åt att analysera valet. På partikanslier och statsvetenskapliga institutioner. I redaktionsrummen och bland PR-företagen. När Sverige nu har fått en regering återstår mycket arbete att hitta överenskommelser i landsting och kommuner.
Enligt SVT:s valundersökning, Valu, ligger röstdelningen på 33 procent. Aldrig tidigare har väljarna i så hög grad röstat på olika partier i riksdagsvalet jämfört med kommunvalet. År 2006 var den siffran 27 procent.
Valu visar också att röstdelningen var högst bland Kristdemokraternas, Folkpartiets, Centerpartiets och Sverige­demokraternas väljare. Kvinnor röstdelade mer än män och bland unga förstagångsväljare var röstdelningen extra hög. Detta visar att det är möjligt att driva frågor lokalt och regionalt. Kristdemokraten har berättat om till exempel Markaryd och Sävsjö, där Kristdemokraterna dominerar.
I landstingsvalet har partiet gjort en jämförelsevis stark valrörelse. Tidigare har landstingsvalen alltid haft lägre procentandel än riksdagsvalet, men i år tyder mycket på att KD kunnat kvittera ut röster för sitt sjukvårdsengagemang. I Östergötlands, Värmlands och Stockholms läns landsting gav det också nya mandat. Det gäller även Jämtland, där partiet nu återkommer till landstingsfullmäktige. Landstingskartan har nu endast Norrbottens län som en vit fläck.
Ökningen i landstingsvalet kan ses som ett kvitto på Görans Hägglunds och regeringens sjukvårdspolitik.
I landstingsvalen har de rödgröna partierna majoritet i nio landsting. Allianspartierna har inte egen majoritet i något landsting. Sverigedemokraterna är vågmästare i mer än hälften av alla landsting. Samma sak gäller i kommunerna. 162 av Sveriges 290 kommuner kommer inte ha en majoritet av Alliansen eller de rödgröna. 2010 var det 87 kommuner.

Vem ska regera med vem?
Låsningarna mellan blocken är inte lika hård på regional och kommunal nivå, jämfört med i riksdagen. Självklart finns det skillnader i valplattformarna och löftena som getts, men det fria ekonomiska utrymmet är inte så stort i en kommun. Det gör att det knappast är genomgripande skillnader mellan rött och blått.
Personkemi är en annan viktig parameter, liksom att det inte är lika avsteg från ideologin att agera mer pragmatiskt för att lösa medborgarnas väldigt vardagliga frågor. Det finns några olika skolor hur man ska agera. En skola som vill vara trogen ideologin eller genom oppositionsarbetet lägga plattformen för en valframgång fyra år senare. Den andra skolan förespråkar att få regera i kommunen eller landstinget framför att skriva reservationer som inte förändrar världen.
De som nu förhandlar om inflytande i styrelser och nämnder får ett lättare arbete om de tydligt formulerat vad man vill göra den närmaste mandatperioden. Att manövrera undan SD:s inflytande finns säkert på mångas agenda. Då är det värt att gräva ned stridsyxor och leverera kristdemokratisk politik till verklighetens folk.

Thord Andersson

AKTUELLT. Kristdemokraterna – ett kryssarparti

Personvalet passar Kristdemokraterna väl. Partiet har många individer som därigenom får möjlighet att synas i kampen om väljarna.

VALET 2014. Bara i Centerpartiet kryssas mer än i Kristdemokraterna. I tabellen på sidan 8 kan man också se att kristdemokrater är mer kryssade än snittet i nästan alla län.
Tidningen Dagens Samhälle har sammanställt en lista över de tio kommunpolitiker som blivit mest kryssade. Tre av dem är kristdemokrater, Torsten Larsson, Vansbro, på femte plats med 52 procent, Stefan Nilsson, Ragunda, på åttonde plats med 59 procent och Bengt Germundsson, Markaryd, på nionde plats med 46 procent.
Socialdemokraterna och Moderaterna har ingen alls på listan.
Kristdemokraterna har färgstarka individer som driver frågor med kraft och som tar till vara personvalssystemet väl. Några redovisas på nästa sida.
Personvalssystemet infördes till EU-valet 1995, Sveriges första EU-val. Det har tillämpats i alla val sedan dess. I årets val har smärre förändringar införts. Den viktigaste är att gränsen för att få bli personvald har sänkts från 8 till 5 procent i riksdagsvalet, så att det nu är samma gräns i alla tre valen.
Före detta riksdagsledamot Ingvar Svensson, KD, satt i Grundlagsutredningen som utredde personvalsystemet. Han var positiv till idén, men på vissa villkor.
Han ansåg att tillräckligt många väljare måste kryssa för att det ska bli ett rättvist resultat. För att det ska bli så måste informationen vara bättre än den är nu. Därför är han skeptisk till personvalssystemet som det är utformat i dag.
De effekter som kan bli negativa är att lokala grupper alltför lätt kan få in sina kandidater genom ett organiserat kryssande. Om nästan alla väljare kryssar så är detta okej, men om få kryssar så går det att snedvrida valresultatet alltför lätt.

Individer kan glänsa
En annan förändring som Ingvar Svensson drev i utredningen var att man skulle få kryssa tre personer. Då skulle man få en bättre rangordning av kandidaterna.
Det motsatte sig framför allt vänstersidan, som i grunden anser att det är partiet som gäller, inte individer som glänser.
Bland Kristdemokraternas kandidater på olika nivåer finns många individer som glänser. De genomför bra valrörelser, driver speciella frågor, syns förhållandevis mycket i media, är aktiva på sociala medier etcetera.
Att det fungerar så är Ingvar Svensson positiv till.

Anders Tiger