TEMA FAMILJ. Joanna flyttade till Sverige från Polen med sin pappa som femåring. När dottern föddes för två år sedan arbetade hon som assistent på ett CRO-företag (contract research organization).
– Jag hade tänkt stanna hemma tills dottern fyllde två år, så jag anpassade mitt uttag av föräldradagar efter det, säger Joanna.

Ville stanna hemma längre
Men när dagen för förskolestart och arbete närmade sig kände Joanna att dottern var för liten för att lämnas bort och hon och maken bestämde sig för att ha dottern hemma till tre års ålder i stället.
– Det var ett beslut som växte fram. Vi hade svårt att få barn och försökte i många år innan jag lyckades bli gravid. Förlossningen var också väldigt komplicerad så allt det och den starka kärleken till dottern gjorde att jag inte ville lämna över ansvaret för henne till någon annan för tidigt, säger hon.
Familjen bor i Stockholm och när de bestämde sig för att ha dottern hemma längre, så sa Joanna upp sig från arbetet.
– Jag kände inte till att vårdnadsbidraget fanns och det var först när jag sagt upp mig och hittade till Hemmaföräldrars nätverk som jag förstod att jag hade kunnat stanna hemma längre med anställningen tryggad, säger Joanna.

Sa upp sig från jobbet
Vad tänker du kring att du fick kännedom om vårdnadsbidraget alldeles för sent?
– Först var jag väldigt arg, sedan var jag besviken på mitt arbete då de inte på något vis ville diskutera min uppsägning, säger Joanna.
Lotta Edholm, FP, som sitter som ordförande i utbildningsnämnden i Stockholm tycker att det är svårt att säga om vårdnadsbidraget är en bra reform för barnfamiljer eftersom ganska få nyttjar det. Däremot anser hon att vårdnadsbidraget är dåligt för jämställdheten.

”Leder till ojämlika löner”
– Det späder på ojämlikheten mellan kvinnors och mäns livslöner. Det försenar nyanlända kvinnors inträde på arbetsmarknaden, vilket kan få stora konsekvenser för deras etablering i samhället, säger Lotta Edholm.
Anser du att vårdnadsbidraget är en kostnad eller en besparing för kommunen?
– Självfallet är det en kostnad som kommunen betalar, säger Lotta Edholm.

Båda kan använda det
Joanna tycker dock inte att vårdnadsbidraget är ett hinder för jämställdheten.
– Det kan ju utnyttjas av båda könen. Jag tycker att familjer ska få göra det som känns bäst för dem och jag tror knappast att en kvinna i dagens samhälle i Sverige blir tvingad till att sitta hemma med barn, snarare tvärtom, säger hon.
I Solna som är en grannkommun till Stockholm har man en annan syn på vårdnadsbidraget.
– Vårdnadsbidraget är en fråga som KD här i Solna i första hand har drivit och som vi i Alliansen är överens om att vi ska erbjuda Solnaborna. Det är ytterst få familjer som använder vårdnadsbidraget under en längre period, men för de familjer som använder det är det viktigt och uppskattat, säger Arion Chryssafis, M, ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Ger ökad valfrihet för familjer
Han kan inte heller se några nackdelar med vårdnadsbidraget eller några inlåsningsmekanismer, som de Lotta Edholm ser och anser att det är en kostnadsbesparing att erbjuda det.
– Kommunen sparar pengar eftersom kostnaden för vårdnadsbidrag är väsentligt lägre än en plats i förskolan. Den stora vinsten är dock att vårdnadsbidrag används i avvaktan på att få den förskoleplats som familjen önskar eller för att barnet ska bli lite äldre och mer redo att börja i förskola eller pedagogisk omsorg, säger Arion Chryssafis.

Statistiken missar sanningen
Joanna har i dag börjat använda vårdnadsbidraget och är en av alla de kvinnor som hamnar under kategorin ”kvinna med invandrarbakgrund” i statistiken kring vårdnadsbidraget. När dottern fyller tre år och vårdnadsbidraget tar slut, hoppas hon att hon ska kunna hitta ett nytt arbete igen.
– Jag kommer att söka 50-procentiga tjänster och hoppas på så sätt att det ska blir enklare att hitta ett jobb. Sedan vill jag jobba mindre för att undvika långa dagar i förskolan för dottern, säger hon.
I Övertorneå som är en liten glesbygdskommun styr socialdemokraterna. Kommunen har vårdnadsbidrag sedan några år tillbaka.
– Vi försökte ta bort det för ett tag sedan, då vi var eniga i Barn- och utbildningsnämnden, BUN, om att använda pengarna till nattdagis i stället säger, Decirée Waaranperä Krutrök, S, ordförande i BUN.

S-ledamöter för vårdnadsbidrag
Efter en debatt i fullmäktige fick de dock ge sig – när de fick mothugg även av sina egna partikamrater. De nackdelar som hon tycker sig se med vårdnadsbidraget handlar om att de som väljer det får sämre pension och sämre status på arbetsmarknaden.
– Men det svåraste är väl egentligen kostnaden. Vi är en liten kommun och kostnaden för vårdnadsbidraget har ökat från 100 000 kronor per år till 300 000 – 400 000 kronor säger, Decirée Waaranperä Krutrök.

Ständig debatt om valfrihet
I Örebro som styrs av S, KD och C har man vårdnadsbidrag och det är en källa till ständig debatt i fullmäktige berättar Lennart Bondeson, KD, kommunalråd i Örebro.
– MP, FP och V tar ständigt upp frågan om vårdnadsbidraget i fullmäktige, säger han och berättar att oppositionen fokuserar på att det i vissa områden i Örebro är en hög andel invandrarkvinnor som nyttjar vårdnadsbidraget.
Lennart Bondeson kan inte förstå hur oppositionen i en och samma mening kan kritisera vårdnadsbidraget och säga att det försämrar integrationen och sedan tycka att det är okej att samma familjer förlänger tiden hemma med föräldraförsäkringen – då blir helt plötsligt hemmatiden inte ett problem för integrationen.

S vill ha alla ettåringar i förskola
Thomas Esbjörnsson, S, ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Örebro tycker att det är bättre om barn med invandrarbakgrund går i förskola.
Har du några studier att hänvisa till som visar att det skulle vara bättre för barn med invandrarbakgrund att börja förskola vid ett års ålder i stället för tre års ålder?
– Nej, men det är en hypotes jag har att invandrarbarn skulle kunna få tillgång till utökad förskoletid för att lära sig språket bättre, säger han. Men han berättar samtidigt att de i kommunen aldrig gjort någon djupare analys av vårdnadsbidraget och dess effekter.
Han ser dock inte vårdnadsbidraget som en extra kostnad, utan menar att det går plus minus noll för kommunen att erbjuda det till familjer. Något som Lennart Bondeson håller med om:
– Hade vi inte haft vårdnadsbidraget hade vi varit tvungna att bygga flera nya förskolor.

Ett sätt att ordna egen omsorg
I Markaryds kommun sitter Maria Svensson Lundin, KD, som ordförande i utbildnings- och kulturnämnden. Hon har själv små barn och är också egenföretagare.
– I stället för att ha barnen i förskola två dagar i veckan, så använder jag vårdnadsbidraget för att ordna omsorgen om barnen de dagar jag måste arbeta, säger hon.
I Markaryd används vårdnadsbidraget både av svenskfödda och icke svenskfödda, något som Maria Svensson Lundin inte ser som ett problem.
– Föräldrar vill göra och gör det som är bäst för barnen, säger hon.
När det gäller kostnaderna för vårdnadsbidraget så anser Maria Svensson Lundin att utan det så skulle kommunen behöva fler förskoleplatser, villket också skulle komma att kosta pengar.
KD har föreslagit att ersätta vårdnadsbidraget med en barnomsorgspeng som följer barnet. Kristdemokraten frågade därför Emma Henriksson, KD, familjepolitisk talesperson, vad som skiljer barnsomsorgspengen från vårdnadsbidraget.
– Barnomsorgspengen är en ersättning för att utföra en tjänst åt kommunen. Med den blir det en mer naturlig koppling till vad det handlar om – barnomsorg, även om det är en förälder som ansvarar för den.

Madeleine Lidman