Kristdemokraten, nr 6/2014 – publik

2014-02-06

Veckans ledare och aktuell artikel:
Ledare: Sverige bäst i världen på äldreomsorg
Aktuellt: Vinster i välfärden väcker het debatt

Klicka på omslaget! (kräver prenumeration och inloggning)
Kristdemokraten

LEDARE. Sverige bäst i världen på äldreomsorg

Help Age Internationals undersökning om äldremosorg, där Sverige är ledande, underbygger sina slutsatser med fakta från bland annat WHO och FN.

Under samlingsrubriken “välfärdens nedmontering” inryms i dag två frågor som vänsterorienterade journalister med sällan skådad frenesi söker uppmärksamma. Det är förstås valtider. Var man någonsin opartisk i sin bedömning av sakernas tillstånd har man nu kastat handskarna. För den goda sakens skull, får man förmoda. De två frågor jag har i åtanke är skolan och äldreomsorgen, med det otäcka ordet “privatisering” inom efterlydande parantes.
Får man tro de rättrådiga och grävande journalisterna på kvällspressen ligger nu tusentals äldre “inlåsta, ensamma, passiviserade, sjuka och neddrogade”. Som något ur American Horror Story med skillnaden att historien nu inte utspelar sig på något skräckfilmstematiskt mentalsjukhus i USA utan på äldreboenden i svenska kommuner som Svenljunga och Skellefteå. Bilden som förmedlas är tämligen entydig: i princip varannan äldre tvingas dagligdags utstå de mest vidriga kränkningar av utmattad personal vilken till följd av kapitalinvesterares giriga vinstintressen inte längre hinner med vad de borde.

Samhällets misslyckande
Naturligtvis, för det måste sägas, är det oacceptabelt när människor behandlas illa. Kanske särskilt äldre, som till följd av sjukdom eller naturens gång har svårt att kommunicera eller sköta sin egen hygien. De förtjänar att behandlas med värdighet, respekt, kärlek och inlyssnande ödmjukhet. Varje enskild person som lider är därför ett misslyckande och det är samhällets; ditt och mitt och kommunpolitikernas och regeringens ansvar att eftersträva perfektion. Men mot bakgrund av det drev som i dag pågår där ansvar utkrävs och regeringens fatala misslyckanden dagligdags proklameras kan man måhända stilla undra hur det ligger till egentligen? Eller åtminstone ur ett generellt perspektiv. Hur står sig exempelvis Sverige internationellt?
PISA-undersökningen har vi läst om; hur vi varje år halkar efter och hur svenska elever kan allt mindre av allt mer. Hur är det då med svensk äldreomsorg i relation till, säg den finska? Jämfört med den holländska, amerikanska, danska eller varför inte norska äldreomsorgen? Nog måste väl Sverige hamna på den pinsamma nedre halvan av listan? Knappt ovanför Nordkorea, strax under Kina?

Sverige är bäst i världen
Två större undersökningar har under det gånga året rankat kvaliteten på äldreomsorgen i världen. Den ena, publicerad av organisationen Help Age International, underbygger sina slutsatser med fakta från bland annat WHO och FN. Listans bronsmedalj går till Tyskland, silvret till Norge och bäst i världen på äldreomsorg är, tro’t eller ej: Sverige. Likadant låter det när OECD granskar sina medlemsländer och konstaterarar att Sverige har flest vårdanställda per invånare över 65 år och därtill är det land som lägger näst mest resurser på äldreomsorg. Får man tro de äldre själva, som kommer till tals genom Socialstyrelsens nationella brukarundersökning, är 90 procent av de som har hemtjänst nöjda med sin omsorg och av de som bor på särskilt boende är motsvarande siffra 80 procent.
Det är svårt att propagandera bort den sortens verklighet, men tro mig, man lär fortsätta försöka.

Anna Close

AKTUELLT. Vinster i välfärden väcker het debatt

Oppositionen vill sätta stopp för, eller minska, vinsterna i välfärdsföretagen. Alliansen anser att företagen måste få gå med vinst. En utredning tillsatt av regeringen ska ta reda på hur man kan säkra ett långsiktigt och seriöst engagemang samt god kvalitet i välfärdsföretagen.

Vård, omsorg och skola årets viktigaste valfrågor enligt väljarna. I den ordningen. Det är också inom dessa områden vi har de så kallade välfärdsföretagen. Företag som med skattemedel driver fristående skolor, förskolor, mödravårdscentraler och äldreboenden, bland annat. Företag som liksom andra företag, inom andra branscher, vill tjäna pengar på sin ansträngning och sitt risktagande – och gå med vinst.

V tar avstånd från vinster
Den senaste tiden har dock allt fler röster höjts som sagt att det är nog nu. Det räcker. Vi vill inte att den skatt vi betalar för att driva vård, omsorg och skola ska delas ut som vinst till ägarna, utan all eventuell vinst ska återinvesteras i verksamheten.
Vänsterpartiet är det parti som kraftigast tar avstånd från vinster i välfärden. Partiet ser detta som sin viktigaste valfråga. I Agenda den 12 januari säger partiledaren Jonas Sjöstedt, V, att välfärdsföretagen gör vinst genom färre anställda och att de anställda i dessa företag har det sämre än i offentligt drivna verksamheter. Han debatterar mot Centerpartiets partiledare Annie Lööf som säger att det inte stämmer. De som arbetar inom den så kallade privata sektorn är mer nöjda med sitt jobb än de som jobbar inom den offentliga sektorn. Jonas Sjöstedt säger att riskkapitalbolagen inte har i välfärdssektorn att göra, medan Annie Lööf menar att diskussionen borde fokusera på kvalitet och inte ägandeformen. Ett synsätt hon delar med de övriga allianspartierna.

Driftsformen inte avgörande
Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund säger i en debattartikel i Expressen den 7 januari:
– Bra välfärdsleverantörer behöver värnas och dåliga förbättras, alternativt ge plats för andra som klarar jobbet bättre. Inget av detta har att göra med huruvida de drivs av företag eller av kommuner.
Hur stor vinst tar då välfärdsföretagen ut? Är det så att ägarna inom den privat drivna skolan, vården och omsorgen stoppar en stor del av vinsten i egen ficka? Och har Jonas Sjöstedt rätt, är den privat drivna verksamheten sämre, både sett till trivsel hos personalen och hur brukarna inom vården och äldreomsorgen upplever sin situation?

Fler nöjda i privatdriven vård
I en debattartikel i Dagens Samhälle den 30 januari kallar fyra ägare inom vård- och omsorgssektorn Jonas Sjöstedt för ”välfärdspopulist” och säger: ”Man skyller både verkliga och uppdiktade kvalitetsproblem på de cirka 20 procent av vården och omsorgen som är privat utförd, men glömmer att diskutera de 80 procent som är offentligt utförd. Vinsterna i välfärdsföretagen utgör efter att företagen betalat skatt cirka 2 promille av de offentliga utgifterna.”
Vidare säger de att visst ska brister inom välfärdssektorn lyftas fram, både den som drivs offentligt och den som drivs privat, men fakta som att privata äldreomsorgsföretag i Stockholm har högre kundnöjdhet än stadens egen drift, eller att 14 av de 20 mest populära vårdcentralerna i landet drivs av privata företag ges lite eller inget utrymme i medierna.

140 000 äldre har intervjuats
Att de anställda trivs bra inom de privat drivna verksamheterna vittnar flera undersökningar om. I skriften Privat vårdfakta 2013 som Vårdföretagarna tagit fram visar det sig att 34 procent av personalen som är anställd i landets kommuner upplever att de får den utbildning de behöver. I landstingen är den siffran 45 procent och bland de som jobbar i privat regi är motsvarande siffra 55 procent.
Socialstyrelsens nationella brukarundersökning från 2013, som besvarats av 140 000 äldre, visar att 89 procent av de äldre som har hemtjänst är nöjda med sin omsorg och 83 procent inom särskilt boende är nöjda med den omsorg som ges.

Liten vinstutdelning
Äldreminister Maria Larsson, KD, medger dock att trots den i stort positiva undersökningen så finns det stora skillnader mellan kommunerna.
– Eftersom äldreomsorg är ett kommunalt ansvar kan kommunerna använda brukarundersökningen för att se hur just deras förbättringspotential ser ut. Men äldreomsorgen är bättre i dag än den var för sju år sedan, tack vara att vi vet vad som fungerar bra och vad som fortsatt måste förbättras.
Så var det detta med vinsten. Hur mycket vinst går till ägarna i välfärdsföretagen?
Enligt Friskolornas riksförbund var den genomsnittliga rörelsemarginalen för företag som driver för-, grund- eller gymnasieskola 3,0 procent 2012. För näringslivet som helhet gäller 7,2 procent. 246 av 906 företag gjorde en utdelning ur del av resultatet. Totalt delade företagen ut 0,76 procent av den totala nettoomsättningen.

2,7 procent i vinst
I vårdföretagen är vinstutdelningen större. År 2011/2012 var nettoomsättningen för de 11 000 vårdföretagen 88,5 miljarder kronor. Återinvesteringarna 3,8 miljarder och vinstutdelningen 2,4 miljarder, vilket motsvarar 2,7 procent av omsättningen.
Även om de allra flesta vårdföretag är små, inte tar ut någon vinst, och i den mån vinst är möjlig återinvesterar denna i verksamheten, upprörs många över den vinst som riskkapitalbolagen tar ut.
Allianspartierna värnar valfriheten i skola, vård och omsorg, men talar om vikten av ett långsiktigt ägande samtidigt som de betonar att kvaliteten är den centrala frågan.
I december 2012 tillsatte regeringen Ägarprövningsutredningen. Syftet är att utreda hur man ska kunna säkerställa att skola, vård och omsorg har ett långsiktigt och seriöst engagemang samt en god och högkvalitativ verksamhet.

Kriterier för ägande på väg
Den 20 januari i år gav rege­ringen utredningen ytterligare uppdrag. Den ska nu utreda vilka kriterier som ska gälla för vad som ska betraktas som varaktigt ägande i friskolesektorn och om motsvarande kriterier även ska kunna gälla andra offentligt finansierade välfärdstjänster.
– Utredningen ska också utreda om man kan kräva att aktiebolag som driver fristående skolor ska tvingas ha ett delat syfte; utöver vinstutdelning även ett krav om att driva utbildning av god och hög kvalitet för att få tillstånd att driva verksamheten, berättar Katarina Sundberg, kansliråd på finansdepartementet och expert i Ägarprövningsutredningen.
Men det förslaget ogillas av Claes Nyberg, vd på Friskolornas riksförbund:
– Vi ser ingen anledning att detaljstyra detta för just företag inom skolan. Redan i dag förbinder sig en skola att bedriva utbildning med hög kvalitet när de får sitt godkännande av Skolinspektionen.
Ägarprövningsutredningen ska redovisa sitt resultat senast den
1 november 2014.
– Utredningen får inte utesluta vissa företag från att driva verksamhet, men eftersom utredaren får föreslå lämpliga kriterier så skulle det kunna leda till att vissa företag faller för ett eller flera kriterier, till exempel riskkapitalbolag, säger Katarina Sundberg.

Anneli Leijel